söndag 11 november 2012

Finns det inga gränser nu för tiden.....

Idag handlar mycket om Fars Dag . En dag, liksom mors dag, som är så förknippad med känslor av alla olika slag. Jag väljer att inte skriva mer om det här och nu....men många tankar har jag så klart och visst saknar jag oerhört min fina pappa som inte fick uppleva båda sina barnbarn och nu inte heller lilla Sophie.
Men det är en följd av att vi nu ofta skaffar barn sent i livet och då blir det inte längre 3-5 generationer

Pappa var 43 när jag föddes och jag själv var 36 år när min första son föddes.....

Hade också tänkt att vara positiv idag här på bloggen. MEN det går inte att undgå känslor när jag läser en artikel i dagens GP nätet. Det är inga positiva känslor det vill jag lova......känner att sk förbjudna tankar ligger och lurar....men sammanfattar det hela med " vem f-n gör så här för så lite pengar "

Ev kommer vissa att skicka anonyma eller andra olämpliga kommentarer om invandrare osv....men nu undrar även jag om det verkligen kan vara svenskar som bryter sönder ett koppartak på en svensk  KYRKA för att sälja denna koppar för ca 500 kr. JAG tror inte det......Och vad gör de som har möjlighet att göra någonting åt detta? Dvs tex kontrollinsatser i uppköparledet!!
test.

(Jag vill verkligen påpeka att jag tycker det är synd att några få oavsett från vilket land man kommer, Sverige som övriga världen, förstör för så många i detta såväl som andra sammanhang....)


Kan nämna att jag hade en kopparkruka vid min ytterdörr som jag samlade regnvatten i. Någon var inne på min tomt, vid dörren och tog denna lilla kruka......Grrrrrr  Kändes väldigt olustigt!

Nu hoppar jag raskt till något annat....ser fram emot tv programmet Solsidan ikväll och önskar fortsatt skön söndag.

6 kommentarer:

  1. Har en god vän som är trädgårdsmästare på Tjolöholms slott. Hon berättade förtvivlad för mig förra helgen att någon rivit ner flera kopparstuprännor från slottet. Handsmidda och unika från 1800-talet. Tidigare hade en gammal 1,5 meter stor kopparlampa stulits...oersättlig:(( Min man har via sitt jobb haft kontakter med flertalet uppköpare, vissa seriösa och vissa inte. Problemet är att kopparen oftast bankas ihop till oigenkännlighet av tjuven men en stor lampa tycker man ju att någon skulle se ändå. Så fruktansvärt sorgligt är det i alla fall...
    Kram Annika

    SvaraRadera
  2. det Du berättar händer varje dag,Jag visste inte att vi har så mycket koppar över allt.
    De river ju ner vid järnvägarna med,att inte de kan
    få några stötar.
    Så vårt samhälle har blivit, man bliver ledsen.

    SvaraRadera
  3. Usch, det är så hemskt att vår kulturarv slits ner för några hundra riksdaler. Man blir ledsen. Usch igen för din påhälsning vid trappan. Otäckt. Känns olustigt att någon främling går så nära ens hem, man är helt ovetandes om vad som händer utanför ytterdörren...

    Tur att vi har små ljusglimtar i vår vardag - som Solsidan. Jag följer Allt för Sverige vid den tiden.:)

    Ina

    SvaraRadera
  4. I våra grannsocknar har det brutits sönder flera kyrktak och jag blir lika bestört varje gång och det verkar bara fortsätta...
    Så tråkigt!
    Må så gott och ha en trevlig vecka!

    SvaraRadera
  5. Jag hoppas du såg ängeln jag skickade till dig och alla andra som inte har förmånen att ha sin pappa i livet längre :)
    Kram

    SvaraRadera
  6. Hemskt hur det blivit i vårt samhälle!! Koppar som stjäls folk som stjäl plånböcker och nästan ett år senare öppnas ett konto med det stulna körkortet... sms lån tas och mobil anslutningar mm räkningar börjar droppa in hos den berörda (en i min familj nu nyligen....) :( Tack och lov behöver inte den bestulna betala men det är mycket tråkigheter och elände och man känner att nån inkräktat på ens liv!!! Tack och lov att det finns ljusglimtar som tex barnbarn och Solsidan :)
    Appråpå generationer så är mina barnbarn den 5:tte generationen från sin mammas sida!! :) Äldste mormodern är 102 år så ibland är det lite rörigt med vilken mormor de talar om :) Det är rätt ovanligt i dag med 5 generationer :)) från min sida är vi bara 3 generationer, mina föräldrar hann aldrig uppleva barnbarns barn de heller... men 4 från min mans sida.
    Kram

    SvaraRadera